är som jag är. fyllebloggande för tillfället. tycker inte om många ikväll. till en början gjorde jag det, men det vände. tycker inte ens om de jag egntligen tycker om. jag är helt konstig. förstår inte. kan nån berätta hur jag fungerar?!? skulle underlätta.

nu ska jag krypa ner och gömma mig. får se om jag törs upp imorn.  

när jag dricker alkohol blir jag väldigt fysisk. väldigt fysisk. jag har väl inte reflekterat över det särskilt mycket tidigare, vetat om det har jag, men inte tänkt så mycket över det. elle gillar inte mina fyllepussar. helt förståeligt då de är slemmiga, närgångna och aldrig kommer ensamma. hon får påpeka rätt ofta under utekvällar att jag inte får pussa henne. i fredags var det ett samtalsämne igen, varpå jag demontrerar för en annan person på nh hur fyllepussarna går till och elle säger; VISST ÄR DET OBEHAGLIGT?!

jag har full förståelse för detta. men det är som om jag inte kan hejda mig. hålla vänner i handen och pussa dom på munnen är aktiviteter jag ägnar alltför mycket tid åt med tanke på hur detta kan uppfattas. igår var det storfika här. vi kom in på mina fyllepussar och anna berättar att hon fått nån slemmig puss av mig på nh. vill jag vara den personen som överfaller folk? jag tror inte det. jag ska sluta fyllepussas.

nu var det ju faktiskt så att jag skulle plugga och inte blogga.  

jag valde att vara ärlig då jag ringde min handledare imorse och talade om att jag inte kommer. jag ligger efter med uppgifterna. hon tyckt det var helt okej. ärlighet varar längst heter det. vi får väl se vilka konsekvenser denna ärlighet kan få.

nu ligger jag fortfarande i sängen med datorn i knäet. måste ta tag i saker idag.

drömde förövrigt inatt att den mittersta lådan på mitt skrivbord (som är låst) helt plötsligt var öppen. kommr bara inte ihåg vad som fanns däri. irriterande. 

jag har en stor skräck som jag länge kämpat med. den grundar sig i min dåliga självkänsla. det har blivit mycket bättre och jag hanterar det ganska bra nu. det är inte så många som känner till detta. men efter detta är det ute. jag har grubblat lite och tycker mig känna en tendens att skräcken tagit över lite för mycket igen. kanske kan man skriva bort den?

jag tror att personer som jag bryr mig mycket om betyder väldigt mycket mer för mig än vad jag betyder för dem. att överanalysera och hitta "bevis" på dettaär jag expert på. det är en väldigt jobbig känsla.

det gör mig extremt bekräftelseberoende och det ber jag härmed om ursäkt för. jag är jobbig. stå ut med mig kära vänner.

det har en annan konsekvens också. jag är nämligen väldigt dålig på att berätta för de mest betydelsefulla prsoner i min omgivning att de är just det. det skulle kunna innebära att de blir rädda och flyr. aldrig igen vill umgås med mig. den idioten. 

igår var vi på spelning. det var jag frida filip och 14 åringar. sen däckade jag på ninas soffa. vaknade till vid sju och visste knappt vart jag var. nu äter jag godis och måste måste plugga. suck.

06.00 ringer alarmklockan

06.15 stiger jag upp

06.53 hoppar jag på bussen

07.15 anländer jag till teg

08.00 äter jag frukost

08.30 går vi ut 

10.10 går vi in 

10.45 äter jag fiskbullar 

12.00 planerar emma och jag 

14.00 går jag mot studenthälsan

15.00 sitter jag hos terapeuten

16.00 går jag åter mot teg

16.15 äter jag en macka

16.45 möter jag min handledare vid förskolan

17.00 personalmöte

19.00 går jag in mot stan

19.27 ringer mamma

19.55 buss 69 mot nydala

20.20 hemma

20.30 ringer emma

20.45 trixar med musik

22.45 skiva bränd inför morgondagen

23.00 övertrött och hungrig

23.30 funderar på sömn. magen svider. elle ÄR knyttet. men vem är hennes skrutt? 

får jag inte vg på praktiken är det nog dags att ge upp lärarprogrammet. jag vill inte vara den som kan läsa boken men sen har tummen mitt i handen som det så fint heter. fattar inte vad jag stressar upp mig för. men imorn får jag iaf lärarbesök.

men om jag inte blir lärare, vad ska jag då bli?

återigen vill jag trycka på paus. tiden rinner iväg för fort. känns som om jag missat något.
jag jämför det med känslan av att jag glömt något då jag ska ut och resa. rädslan för att på flygplatsen komma på att jag glömt passet hemma. i det fallet kan jag ju alltid kolla att passet finns. dubbelkolla.

min cykel är paj. inte sån som man äter utan trasig.

jag misstänker polisstudentens bror. det MÅSTE vara han som förföljde oss och högg sönder mitt däck med en (förmodligen) fällkniv. detta är det mest tänkbara scenario enligt mig. elle vet vart de bor. för att citera elle:

- POLISSVIIIN!

ovanligt trevligt igår. riktigt kul. lite dumt att dricka mer på efterfest.

jag har roligt på fest med dan och elle. jag tycker om er.

just nu diskuterar vi här i soffan elles och mina bekännelser inne på toaletten på gårdagens fest. vad är det med alkohol och bekännelser?

en annan sak jag har funderat över är alkoholens påverkan över ens handlingar. varför gör man som gör ibland?

för att återkomma till min cykel som är paj. jag måste GÅ till praktiken imorgon. GÅ.